Everyday woman

"Tänk att få vakna, tidigt en morgon"...ni minns sången från skolan? Det är härligt att väckas av att solen smyger sig in i glipan mellan fönstret och rullgardinen. När marssolen gassar in upptäcker man att fönstren varit smutsiga det senaste halvåret. Men vad gör väl det?



Rutinen en söndagmorgon som denna är att jag kliver i mina fula Birkenstock, tar på mig mysoutfit, hämtar in DN och gör en kopp kaffe. Barnen sitter i soffan under sina täcken och blinkar i ljuset. Helgmornar - det är min melodi!

Den här söndagsmorgonen är det tillåtet att strutta omkring i pyjamas och myskläder extra länge trots att det soliga vädret kräver att man måste gå ut. Det är nämligen Vasaloppet. Maken är där bland de 3000 första åkarna, kämpar de nio milen. Månader av förberedelse, kolhydratladdning, koll av utrustning, oro för förkylningar (inte skaka hand med någon de sista två veckorna, det är ju förkylningstider!).

Hur ska det förresten gå med REPAN på belaget? 5000 kr för ett par skidor och så har vi vårdslöst kastat in dyrgriparna i skiboxen under julen. Huller om buller med barnens slalomskidor och pjäxor. Hur många timmar, minuter, sekunder långsammare skidåkning i Vasan innebär den där repan??

Vi andra i familjen är alltså hemma och hejar. SMS-avisering om passering vid alla kontroller, så att man kan göra annat också under morgonen. Om de ovikta kläderna på tvättberget inte kommer till dig måste du gå och hämta allt och börja beta av eländet framför tv:n.

Vi ska i alla fall ut i solen senare i dag. Packa snowracer, o´boy och mackor och gå till en backe. Tills det är dags fortsätter vi med soffsport. Vasaloppet är skönast framför tv:n.