Everyday woman

När jag var ung hörde jag ofta släktingar och bekanta till mamma och pappa beklaga sig: - Tiden går så fort! Passa på medan du är ung. Jag tänkte att det bara var en massa trams. Vadå? Jag är arton år bara, har hela livet framför mig och det dröjer läääääääääääänge innan jag är gammal och mossig fyrtiotaggare! Ha!

Nu är jag där. Snart fyrtiotaggare. Men känner mig som arton (ok, då - utom när jag ser mig i spegeln!:). Och det är p r e c i s likadant för mig. Nu kommer jag uppmana alla fjortisar jag känner - Cease the day. Lev nu. Gör något. NU! I morgon är du också en fyrtiotaggare. Inte för att livet tar slut i och med detta. Nä, för somliga börjar livet då. Det jag menar är att oavsett ålder så styr du över vad du gör av ditt liv. Vill du att det ska "börja"? Varsågod och tryck på startknappen.

Varje gång jag åker "över bron" in till stan och går på en ny restaurang eller bar tänker jag: - Att jag inte varit här förr! Ser mig omkring. Unga människor som skrattar och skålar. "Var var jag när jag var ung?"

Jag gjorde väl något annat kul någon annan stans. Men är du själv ung och går och väntar på att det roliga ska börja kan jag bara återupprepa: - Take action! Ingen annan gör det åt dig. Livet blir vad man gör det till . Simple as that.