Everyday woman

Tjejmilen idag - en vanlig mammas förberedelser

Publicerad 2009-08-30 10:28:14 i Funderingar,

Om två timmar går starten på Tjejmilen. Trettiotusen tjejer, damer, tanter, elit, motionärer och nybörjare. I allt i från tävlingsfart till gå, lunka, luftstempo. Är med i samma förening som en av Sveriges främsta långlöpare. Hon är två år yngre och elitlöpare. Jag är två år äldre, motionär och har två barn på 5 och 7 år. Funderar lite på hur förberedelserna en sådan här morgon skiljer sig åt mellan en elitkvinna och en vanlig motionär.

Elittjejerna har gått och lagt sig i tid kvällen innan och sovit ostört. De är förstås yngre, lättare, vältränade (och som sällan har hunnit skaffa familj) kliver upp, gör frukost, kanske dricker lite specialdryck à la Vitargo och koncentrerar sig på dagens lopp. Ja, kanske till och med hinner med en liten förjogg tidigt på morgonen. Vet att det är vanligt för att få igång blodgenomströmmningen innan lopp. Sedan åker min klubbkollegea till startplatsen i tid, kanske har planerat in ev Baja Maja besök i tid och värmer upp en timme innan.

Jag gick och la mig halv tolv igår, satt framför datorn och jobbade in i det sista. Min morgon börjar med att bära ner två halvsovandes - och tunga - barn i soffan och sätta på Bolibompa. Lillen vill ha två muggar havremjölk. Jag börjar tjata lite om frukost. Efter tjugo minuter kan dottern tänka sig en macka med ost och en tallrik blåflingor (F-muesli med blått på förpackningen) och mjölk. Häller upp Special K av misstag och då vägrar hon äta. Lillen vill inte ha något alls, hans mage är full med mjölk. Efter en halvtimme beställer han in lite flingor och mjölk.

Jag fixar lite havregrynsgröt i mikron. Tog för lite vatten och det blir en torr, grå klump. På med lite lingonsylt och mjölk så slinker det ner. Käkar på stående fot.

Jag rotar i lådor efter springtajts och linne. Hittar de i tvättkorgen. Äsch, lite gammalt svett har ingen dött av! Ser tvättberget som hunnit växa upp halvvägs till taket och suckar. Kanske kan det vara skönt att komma hem från Tjejmilen om tvättberget är mindre? Jo, det är nog så. Tar korgen och öser ut allt på middagsbordet. Börjar sortera lite kalsonger, lakan och t-shirt. Löser lite syskonbråkkonflikter under tiden. Och smuttar på en kaffe.

Kommer på att jag måste maila en kollega och slår på datorn. När jag ändå kollar mailen svarar jag på några meddelanden. Lägger in möten i kalendern. Det svider i ögonen och benen känns som bly. Lite ont i halsen har jag också, men det har jag ofta. Sätter på mig nummerlappen, har först skrivit min systers mobilnummer på baksidan. Hon passar barnen under loppet. Skriver också dit "Om något händer mig, kan det vara hjärtat. Har lite ojämn hjärtrytm". Just in case om jag segnar ner av hjärtsvikt. Måste ju överleva loppet eftersom mina barn står och väntar på mamsen vid målet.

Ja, ja, nu är det dags att börja packa ihop sakerna. Hittar en brunprickig banan och en av barnens gamla Cocacolaflaskor och fyller med vatten, inte sportdryck. Hä bare å åk. 

Om

Min profilbild

Everyday woman

Invandrade till Stockholm för tio år sedan från en republik i norra Sverige där "have a nice day" heter "ha en artun da". Har passerat bäst-före-datumet men försöker att njuta av livet och fånga dagen.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela